Biografsammanbrott.

Jag ska undvika att göra det självklara och orera loss om norrmännens oförmåga att dela ut sitt Nobelpris till vettiga pristagare. Kanske kan jag inte hålla mig mer än några dagar men för tillfället tänker jag hålla tand för tunga.

Jag har annat att irritera mig på. Jag har varit på bio.

Jag ska fanimej sluta att gå till biografen för att se film. Den förbannade ohyfs som ständigt visas i biosalongerna får mig att krevera varje gång jag varit där. Därefter håller jag mig borta i ett halvår tills dess att jag förträngt hur illa det var förra gången och så går jag dit igen. Och får psykbryt.

Igår satt en kortklippt kulturhagga brevid mig och rapade vitlök hela tiden. Om man lyckats passera såpass många födelsedagar att man slutat menstruera borde man också snappat upp att vitlöksrapar inte är jättetrevliga för omgivningen. Jag höll allvarligt på att kräkas ett par gånger. De gånger jag småhulkade siktade jag snabbt in mig på hennes knä och hoppades lite halvt om halvt att jag faktiskt skulle slå till med en kinabufféspya. Det hade i alla lägen varit värt det.

I vanliga fall är det dock mobiler, godisprassel, högljudda "viskningar" och tuggande på popcorn med öppen mun som får igång mig. Nu är det väl något man får räkna med när man går på bio, tänker ni, men det borde man inte behöva göra! Om folk bara klarade av att uppföra sig någorlunda skulle man inte behöva fundera över om det inte är bättre att vänta på DVD-utgåvan. Att tugga popcorn med öppen mun är inte normalt. Då är man dum i huvudet och förtjänar en smäll, en läsk i knäet och popcornförbud under resten av livet.

Dessutom såg vi en usel och tråkig film. Det kan man kanske inte hänga upp sig på, men det är imponerade att SF inte lyckas få skärpa på texten på en franskspråkig film. Det gör det lite klurigare att hänga med för oss som inte pratar franska.




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0