Att skolka från det goda livet.

Mina kollegor på arbetsplatsen kommer idag hem från en båtresa. Många är de som inte tog sitt förnuft till fånga utan åkte med på den Åboresa som chefskapet planerat och fått arbetsplatsens ansträngda ekonomi att nästan gå i sank för.

Personligen åkte jag inte med. Officiellt finns flera mer eller mindre bra skäl till detta, men om sanningen ska fram så är det inte helt svårt att räkna ut hur det skulle komma att gå på båthelvetet och det var huvudskälet till att jag inte åkte med. Låt mig illustrerade detta med att förutsäga (jag har inte pratat med någon av dem som just kommit hem ännu) hur tiden spenderades på denna lilla "trip".

05.30 Bussen hämtar upp samtliga resenärer på arbetsplatsen. Den helt klart övervägande kommentaren i bussen är: "Oj, det är ju så tidigt" tätt följt av den lustiga "När får man ta första ölen?".
05.45 Någon tar första ölen.
07.00 Bussen är på båten och man drar sig till incheckning, hytt och frukost.
07.02 Gnället duggar tätt. "Vem fan trodde att vi skulle stå ut i C-hytt?" Detta såklart trots att detta varit klargjort från början. Man försöker få byta hytt mot en billig penning men eftersom ABB kommit på samma sak finns inga bättre hytter kvar.
07.05 Frukosten dög inte heller. Gnället fortsätter och den tidiga starten på dagen gör sig påmind. Samtliga är småsura. Antingen för att de är missnöjda med arrangemanget eller för att de är sura på de andra som gnäller hela tiden.
08.00 Fortbildningen påbörjas. Antagligen kläms denna in för att göra hela arrangemanget avdragsgillt. Eftersom man misslyckats med att hyra in en extern föreläsare får en av avdelningscheferna hålla i det hela. Han jobbar en aning i motvind.
08.15 Någon tar andra ölen.
09.00 Den inledande föreläsningen är över. Nu är det dags för "bikupediskussioner". Alla går till sitt och klagar istället för att jobba. "Skulle inte det här vara lite kul. Fan vad han är tråkig".
09.30 Den grupp som ägnade diskussionstiden åt att ge sig in i whiskeyträsket börjar bli lite gladare.
09.30-12.00 Fortbildningen fortgår. Samtliga är missnöjda, utom de som tog det modiga whiskeybeslutet (se ovan).
12.30 Lunch. Samtliga tar en öl eller ett glas rosé till maten. Stämningen börjar infinna sig. Mellanchefen ska ju trots allt hålla käft resten av dagen/kvällen.
13.30-19.00 Förberedelser inför kvällen. Man handlar sin dos i tax free-shopen. Man dricker delar av den och tar i processen på sig för mycket nyinhandlad lukta gott. Det är privatfest i en del hytter medan andra dricker öl och Jäger i baren. "Stor stark 59 SEK. Stor stark + Jäger 62 SEK". Gissa om det är på väg åt helvete.
19.00 Buffé. Som det klagas på. Första personen droppar av efter överambitiöst alkoholintag. Här börjar man inse problemet. På en vanlig personalfest kan man festa på ganska bra för om någon skulle bli för förfriskad kan personen i fråga ganska obemärkt smita hemåt. Här kommer man inte undan. Alla ser, fotar och ler.
20.30 Buffén är färdigmassakrerad. En knapp fjärdedel av styrkan går och lägger sig efter att ha blivit "trötta" medans resten ger sig ut på upptäcksfärd.
21.00 Någon har hittat karaoken och släpar upphetsat med sig resten dit.
21.45 Större delen av min arbetsplats har gjort bort sig inför en blandad publik av oförstående finnar och svenskar som skäms över att vara svenskar.
23.00 Man invaderar dansgolvet. En grupp svarvare från ABB blir brutalt bortschasade och kvällens första handgemäng uppstår. Det avtar ganska snart och man blir gråtmilda och tar en öl i baren tillsammans. Man måste ju ändå hålla ihop mot de där finnarna med sitt jävla "diskotansen".
23.30-03.00 Man droppar av en och en efter att 1) ha blivit för full, 2) ha gjort bort sig enormt, 3) ha druckit ännu mer, 4) ha insett att man är för full.
03.00 Några av de som hållit ut längst ska gå och lägga sig och inser att den enda personen i hytten som de delar, som redan sover är en utmärkt måltavla för ett lustigt spratt.
03.12 Bilder och filmer av tre män i yngre medelåldern som molesterar en fjärde finns på nätet (youtube). Den fjärde vaknar inte.
05.00 Båtjäveln når åter Svensk hamn och det är dags att kliva på bussen. En skallgångskedja annordnas efter en saknad person. Han lommar senare fram av sig själv med en fortfarande svinfull finska i hasorna som vill ha hans nummer. Han ser lätt besvärad ut då alla vet att han har en sambo där hemma.
05.15-08.30 Det är en slagen samling som åker hemåt. Man pratar knappt med varandra efter gårdagens eskapader. När man stannar bussen för att äta frukost vinglar minst två in på muggen och kräks. En tyst överenskommelse finns att aldrig mer prata om den här resan. I alla fall inte om vad som hände efter lunch.

Nu kan man lätt tro att det rör sig om en vårdavdelning i Säffle (intet ont om den) eftersom det finns en fördom om att arbetare minsann kan uppföra sig som ovan, men jag hyser inget tvivel om att mina, ändå, ytterst intellektuellt inriktade arbetskamrater skulle kunna hemfalla till ovanstående övningar.

Jag känner mig ytterst nöjd med att jag stannade hemma, jobbade och skolkade från det goda livet på finlandsfärjan.




Edit: Jag har nu träffat ett par ur den slagna styrkan. Ovanstående är nog inte sanning, men inte heller så långt därifrån.




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0